felixcullin-oftalmologi.se © 2009                    

 

 

Torra ögon

 

Besvär med torra ögon är mycket vanliga. Vanliga orsaker är stigande ålder, mycket bildskärmsarbete, hos kvinnor hormonella omställningar samt en rad sjukdomar.

 

Egentligen handlar det inte om "torra ögon" utan om tårfilmsdysfunktion.

För att förstå varför man får torra ögon måste man ha lite kunskap om hornhinnans funktion och fysiologi.

Hornhinnan är den viktigaste delen i ögats optik. Här finns även den största brytningsförmågan i ögats optiska system pga. att ljuset går över från luft till hornhinna/vatten.

 

För att hornhinnan likt en kameralins ska vara helt blank krävs det en tårfilm som fördelas jämt mellan blinkningarna av ögonlocken. Eftersom hornhinnan i vaket tillstånd vanligen är lodrätt krävs det en ytstruktur som håller kvar tårarna mot hornhinnan.

Dessutom ligger det en tunn oljefilm (lipidskikt) längst ut på tårfilmen som minskar ytspänningen så att tårfilmen blir jämn. Denna olja kommer från körtlar i ögonlocken som kallas för Meiboms körtlar. 

 

 

Om balansen mellan tårar, ytskikt och olja inte är helt perfekt blir tårfilmen instabil och spricker upp mellan blinkningarna. Då blir det torrt på hornhinnan och eftersom hornhinnan är den delen av kroppen där man har flest nervändar svider ögonen då.

Detta uppträder ofta då man är trött och blinkar mindre eller när man läser eller arbetar mycket fokuserat eftersom man då ochså blinkar ungefär hälften så ofta som vanligt. 

 

Varför kan ögonen rinna när man har torra ögon?

När det blir mycket torrt på hornhinnan aktiveras tårreflexen och tårkörteln utsöndrar rikligt med tårar för att kompensera för torrheten på hornhinnan.

Tyvärr är dessa tårar av samma kvalitet som tidigare och fyller inte sin funktion på hornhinnans yta utan rinner ut på kinden.

Att dessa besvär ofta uppträder när det blåser ute beror på att vinden torkar ut tårfilmen kraftigt på hornhinnan och detta stimulerar tårreflexen.

 

Tårvägarnas anatomi

 

Behandlingen av torra ögon går vanligen ut på att droppa tårersättningsmedel på hornhinnan. Tanken med tårersättningsmedel är att de ska ha bättre egenskaper än de egna tårarna.

Tårersättningsmedel säljs receptfritt av apoteken men även många optiker tillhandahåller ofta ett brett sortiment.

Eftersom urvalet är stort kan det vara bra att veta lite om grundläggande skillnader mellan tårersättningsdroppar.

 

Droppar-är den vanligaste typen och ger snabb lindring men suddar inte synen. De ligger kvar i ca. en halv till en timme sedan är det dags för nästa droppning.

 

Gel- ger betydligt längre effekt upp till 3-4 timmar men gör att man ser något suddigt i början. Geler rekommenderas vid mer uttalade besvär.

 

Smörjande ögonsalvor används till natten eftersom man ej har någon tårproduktion då. Ibland kan det ha stor effekt på dagen om man använder ögonsalva till natten. Smörjnde ögonsalvor är dock olämpliga att använda på dagen eftersom synen suddas kraftigt. 

 

Besvär med torra ögon är mycket vanliga och vanligen ej kopplade till någon sjukdom.

Men ibland är det "sjukligt" torrt och kallas då för keratokonjunktivitis sicca som kan vara ett led i Sjögrens syndrom. Även sköldkörtelrubbningar samt olika hudsjukdomar kan ge upphov till rubbningar i tårbalansen.